Det finns ett stort antal förorenade områden i landet. Att bedöma vilka risker sådana områden kan innebära för människors hälsa eller miljön är en viktig del av arbetet med att åtgärda områdena. Statens geotekniska institut (SGI) har dock noterat att riskbedömningar av förorenad mark och förorenade sediment sällan tar hänsyn till indirekta miljörisker kopplade till spridning av föroreningar till näringsväven, så kallad sekundärförgiftning. Exempelvis att föroreningar ansamlas i fisk, som sedan äts av fåglar, som blir de som slutligen exponeras för höga halter förorening.

SGI har det nationella ansvaret för forskning, teknikutveckling och kunskapsuppbyggnad inom förorenade områden. SGI ska medverka till att höja kunskapsnivån samt öka saneringstakten. Som ett led i detta ingår att förmedla kunskap om det arbete som utförs vid SGI till olika intressenter, såsom tillsynsmyndigheter, universitet och högskolor, konsulter, analyslaboratorier, problemägare och entreprenörer med flera. Denna rapport om sekundärförgiftning bygger på dagens kunskap och erfarenheter om hantering av sekundärförgiftning inom arbetet med förorenade mark- och sedimentområden. Allteftersom vi skaffar oss mer kunskap och erfarenheter kan denna rapport komma att revideras.

Under de senaste åren har flera nordiska länder drivit på utvecklingen och införandet av regler om klimatdeklaration vid uppförande av byggnader i syfte att minska klimatpåverkan från byggande. Klimatdeklaration av byggnader har trätt i kraft i Sverige från 1 januari 2022, i Norge från 1 juli 2022 och i Danmark från 1 januari 2023. I Finland planeras en klimatdeklaration av byggnader att införas senast 2025. Dessutom pågår samarbeten mellan nordiska myndigheter för att bland annat uppnå koldioxidsnålt byggande i Norden och harmonisera regler för klimatberäkningar.

Syftet med föreliggande rapport är att ge en nulägesbeskrivning över införda och kommande klimatdeklarationer av byggnader i ovan nämnda fyra nordiska länder. Tonvikten ligger på krav på inkludering av geokonstruktioner vid klimatdeklaration av byggnader i de olika länderna. Anledningen till detta är att utförande av geokonstruktioner ofta är material- och energiintensivt och kan medföra en betydande klimatpåverkan under byggskedet.

Sammanfattningen av nuläget visar att det finns både likheter och skillnader mellan de nationella reglerna för klimatdeklaration av byggnader i de nordiska länderna. Exempel på likheter är användning av en 50-års beräkningsperiod samt inkludering av produktskedet (modul A1-A3). Skillnaderna återfinns bland annat i systemgränser (moduler och byggdelar), referensenheter (t.ex. bruttoarea eller uppvärmd golvarea) samt nivåer för påslag (t.ex. 20 % eller 25 %) vid framtagande av (konservativt satta) generiska klimatdata för byggmaterial.

Vilka geokonstruktioner som ingår i de nordiska ländernas regler för klimatdeklaration av byggnader varierar. Vad gäller grundkonstruktioner ingår plattgrundläggning och pålgrundläggning i klimatdeklarationerna i Norge, Danmark och Finland, medan enbart plattgrundläggning ingår i den svenska klimatdeklarationen. En del övriga geokonstruktioner inkluderas i Danmark (t.ex. permanenta spontväggar för byggnader) och Finland (t.ex. jordstabilisering och stödmur), medan markförberedelse inför markarbeten och utgrävning inte ingår i någon av ländernas regelverk. I den nuvarande norska klimatdeklarationen inkluderas inte andra typer av geokonstruktioner än platt- och pålgrundläggning. I maj 2023 föreslog Boverket i Sverige att markarbeten och markförstärkning ska ingå i en utökad klimatdeklaration från 2027.

Införande av gränsvärden för klimatpåverkan är en annan viktig del av klimatdeklarationen. I Danmark sätts ett gränsvärde på 12 kg CO2e/m2/år (för moduler A1-A3, B4, B6 och C3-C4, med en beräkningsperiod på 50 år) under perioden 2023–2024. Gränsvärdet kommer stegvis att skärpas år 2025, 2027 och 2029. Sverige och Finland håller på att förbereda införandet av gränsvärden för byggnader, men det är oklart när gränsvärden kommer att införas i Norge. I maj 2023 föreslog Boverket att gränsvärden (kg CO2e/m2 bruttoarea, för moduler A1-A5) för olika typbyggnader ska införas i Sverige från 2025. Hittills finns det begränsad diskussion (t.ex. i Danmark) om att ta fram gränsvärden för klimatpåverkan från geokonstruktioner vid klimatdeklarationer för byggnader i Norden.