1 - 2 of 2
rss atomLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Enell, Anja
    et al.
    Tiberg, Charlotta
    Larsson, Maria
    Berggren Kleja, Dan
    Förädling av biokol för en effektivare användning som jordförbättrare i urban förorenad mark. Resultat och slutsatser från laboratorieförsök2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka om förädlat biokol har bättre förmåga att binda miljögifter jämfört med obehandlat biokol.

    Tre förädlade biokol, som genomgått mekanisk efterbehandling med inblandning av annat material (i 1:1 förhållande) har ingått i studien:

    1) biokol (av träflis) med inblandning av en naturlig lera

    2) biokol (av träflis) med inblandning av en järnoxidprodukt

    3) biokol (av kornskal) med inblandning av gräset miscanthus

    En tillsats på 3% (viktsprocent) av varje biokol blandades till en metallförorenad jord (förorenad med koppar, bly, nickel och zink) och till en jord förorenad med polycykliska aromatiska kolväten (PAH).

    Fastläggningsförmågan hos de förädlade biokolen och de oförädlade undersöktes med pH-beroende laktest för metaller och med laktest med passiv provtagning för PAH genom att blanda de obehandlade biokolen och de förädlade varianterna med förorenad jord och vatten i en slurry. Laktestresultaten för metaller kompletterades vid utvärderingen med en geokemisk modellering av den obehandlade jorden.

    Fastläggning av metaller till obehandlat biokol gjort av träflis, samt de två förädlade varianterna med lera och järnoxid undersöktes också genom att blanda biokolen med rena lösningar av Cu, Pb, och Zn. Samtliga biokol karakteriseras också med avseende på yta, pH, textur, innehåll av föroreningar, organiskt och oorganiskt material.

  • Skredrisker i ett förändrat klimat. Prioritering för kartering2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhället behöver anpassas till den pågående klimatförändringen vid planering av bebyggelse och infrastruktur. För en effektiv klimatanpassning krävs planeringsunderlag och beslutsstöd som är flexibla, ämnesövergripande och tar hänsyn till lokala variationer. De bör också göra det möjligt att samordna olika åtgärder på regional nivå.

    Statens geotekniska institut, SGI, har sedan 2009 tilldelats statliga medel från anslag 1:10 Klimatanpassning för klimatanpassningsinsatser genom bland annat skredriskkarteringar, metodutveckling och nyttiggörande av material från karteringarna. Skredriskkarteringar har hittills utförts för Göta älv, Norsälven och Säveån och pågår för Ångermanälven. Kartläggningarna syftar till att ge ett heltäckande planeringsunderlag för respektive område längs vattendragen för att underlätta prioriteringar i kommuners och länsstyrelsers fortsatta arbete med att anpassa samhället till förändring i klimatet.

    År 2013 gjorde SGI en prioritering av vilka områden längs vattendrag som var i störst behov av en kartering, och gör nu en förnyad prioritering av kommande områden för skredriskkartering. Syftet med att göra en förnyad prioritering är ta fram en aktualiserad, långsiktig nationell plan för SGI:s arbete med skredriskkartering. Sedan 2013 har det tillkommit förbättrat och nytt underlag i GIS-format som också motiverar att ett nytt analysarbete görs av prioriterade vattendrag.

    Prioriteringsarbetet kan även användas som ett delunderlag i det nyligen uppstartade regeringsuppdraget, att identifiera särskilda områden i Sverige där det finns risk för ras, skred, erosion och översvämning som är kopplade till klimatet, som SGI och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för.

v. 2.35.9