Åtskilliga områden i Sverige, vanligtvis belägna i stadsmiljöer, bedöms vara förorenade med klorerade lösningsmedel som är toxiska för människa och miljö. En in situ baserad saneringsmetod som vid flera tillfällen visat sig vara kostnadseffektiv är förstärkt självrening av naturligt pågående reduktiv deklorering via tillförsel av kolkälla (biostimulering) och ibland också mikroorganismer (bioaugmentation). Metoden är relativt ny i Sverige men har använts i betydligt större utsträckning internationellt. SGI har i samarbete med WSP tillämpat och utvärderat några undersökningsmetoder som eventuellt kan ersätta, eller komplettera, mer omfattande pilottester i fält. Försöken har utförts i ett område där man sedan tidigare påbörjat saneringsåtgärder med förstärkt självrening och där man önskat klargöra effekter av en eventuellt framtida bioaugmentation och/eller utökad biostimulering. I och med att en in situ sanering redan inletts i området, fanns möjlighet till jämförelse med tidigare analysresultat. SGI:s samverkansprojekt har därför tagit utgångspunkt i befintliga resultat från WSP men utökat provtagnings- och analysunderlaget med en ny typ av passiv provtagare (s.k. avancerad Bio-Trap) från Microbial Insights Inc. USA, som tillåter en samtidig utvärdering av både biostimulering och bioaugmentation. I projektet har följande undersökts: (1) Gensekvenser för att karakterisera det mikrobiella samhället med fokus på reduktiv dekloreringsförmåga. (2) Isotopsammansättning för direkt bevis på nedbrytning. (3) Effekter på det mikrobiella samhället respektive på nedbrytning av klorerade etener beroende på om ytterligare kolkälla (biostimulering) och/eller mikroorganismer (bioaugmentation) tillförs.