För att beräkna skredrisk måste skredsannolikheten och skredkonsekvenserna vägas samman. I tre fallstudier har kostnadsnyttoanalys genomförts för utförande av preventiva åtgärder mot jordskred för olika bebyggda slänter mot vattendrag i Sverige med hänsyn av klimatförändringens inverkan. Metoden bedöms kunna tillämpas vid stabilitetsutredningar så att faktorerna klimatförändring, skredsannolikhet och skredkonsekvenser belyses, som sedan vägs mot åtgärdskostnader samt den reducerade sannolikheten för skred efter dessa åtgärder.