Det övergripande syftet med projektet har varit att genom pilotförsök pröva, utvärdera och utveckla barriärteknik genom erfarenheter som kan skapa bättre förutsättningar för barriärlösningar som en alternativ miljö- och kostnadseffektiv åtgärdslösning. Målet med projektet var också att generera kunskap om filter- och sorptionsprocesser för högprioriterade föroreningar (t. ex. Hg, As, PAH och PCB) och samtidigt erhålla information om barriärdesign och kapacitet i praktiken.  

Pilotförsöken genomfördes genom konstruktion av celler om 1,6 m3 packade med tre olika barriärmaterial. Materialen som undersöktes var 1) diabas/stenmjöl) 0-4 mm med 40% granulerat aktivt kol (GAC), 2) diabas/stenmjöl 0-16 mm med 20% bioflygaska och 3) diabas/stenmjöl 0-4 mm (stenmjöl). Varje cell utrustades även med ett för- och efterfilter (0,32 m3) bestående av grovt krossat material för att sprida flödet in/ut i cellen. För försökens genomförande valdes två delområden inom Domsjö industriområde där tidigare mätningar visat hög halt löst organiskt material (DOM) och järn (Fe) (område C3) respektive lägre halter DOM och Fe (område C6). Varje material testades i duplikat inom respektive område, dvs två pilotceller av varje typ anlades inom varje delområde. 

Försöken genomfördes under perioden april 2018 till oktober 2020. Flödet genom cellerna övervakades genom loggning av grundvattennivåer. Vattenprover för analys av organiska ämnen och metaller togs ut varje månad i ingående och utgående vatten för respektive cell. Område C6 uppvisade stabila förhållanden under hela försöksperioden medan område C3 visade stora fluktuationer i flöde och flödesriktning genom cellerna. 

Resultaten gav att material 1 bestående av stenmjöl 0-4 mm med 40% granulerat aktivt kol (GAC) uppvisar den högsta reningseffektiviteten, generellt med >95% av PAH, PCB och alkaner (C17-C32) i såväl löst som partikelbunden fas. Dock sjönk effektiviteten under toppar med extrema DOM-koncentrationer. Detta material visade även god förmåga att avlägsna kvicksilver. Reningseffektiviteten för kvicksilver var generellt >94% med relativt liten variation. Reningseffektiviteten för arsenik var 62%. För material 2 bestående av stenmjöl 0-16 mm med 20% bioflygaska erhölls i det närmaste lika god reningseffektivitet för organiska ämnen som för material 1. Reningsgraden låg generellt >95% men något lägre för PAH med lägre molekylvikt i löst form och partikelbundna alkaner. För material 2 sågs större variation mellan duplikatceller för kvicksilver som uppvisade en generell reningseffektivitet på 87%. För arsenik uppvisades en betydligt lägre reningseffektivitet på 32%. För material 3 bestående av stenmjöl 0-4 mm,  dvs endast innehåller ett filtermaterial till skillnad från material 1 och 2 som är en kombination av sorptions- och filtermaterial, erhölls den lägsta reningseffektiviteten. För organiska ämnen var reningseffektiviteten generellt >90% för partikelbundna ämnen, dock lägre för lösta PAH:er med lägre molekylvikt (ca 50%). Material 3 uppvisade också den största variationen i effektivitet vilket tydligt sågs för kvicksilver som generellt avskiljdes till 83%. Reningseffektiviteten för arsenik var här betydligt lägre och i medel endast 22% med stor variation.   

Sammantaget visar pilotförsöken att hög reningseffektivitet kan erhållas för PAH, PCB, alkaner och kvicksilver med en kombination av sorptions- och filtermaterial.