På längre sikt kan Sveriges kust komma att påverkas av att havet stiger i allt snabbare takt. Men vad händer när havet stiger och hur kan vi anpassa oss till en ny havsnivå i framtiden? Idag utformas ny bebyggelse för att möta framtidens klimatförändring, men hur långt i framtiden är den säker? Vissa områden drabbas redan idag av översvämning och erosion. Kan allt skyddas? Att anpassa samhället till stigande havsnivåer aktualiserar en mängd etiska frågor, exempelvis som vem och vad ska samhället skydda och på vilka grunder?

SEA-RIMS (Hållbar och etisk anpassning till stigande havsnivåer) var ett forskningsprojekt som leddes av institutionen för filosofi vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och bedrevs i samarbete med Statens geotekniska institut (SGI) och fler nationella, regionala och lokala partners i södra Sverige. Målet med forskningsprojektet var att skapa en bättre förståelse för de etiska och värdemässiga problem och utmaningar som anpassning till stigande havsnivåer innebär för Sverige. Många kustnära samhällen står inför stora utmaningar. I forskningsprojektet har KTH och SGI därför samarbetat med Båstad, Halmstad, Laholm, Mörbylånga, Trelleborg och Ystad kommuner, Länsstyrelserna i Skåne och Hallands län, Stiftelsen Hallands länsmuseer, och Council of the Baltic Sea States (CBSS). 

För att undersöka vilka värden vid kusten som människor tycker är viktiga att skydda genomfördes intervjuer med medborgare bosatta vid kusten eller som var på besök vid kusten. Resultatet visade att intresset för att skydda naturvärden var högre än väntat medan intresset för att skydda bostäder och infrastruktur var något mindre än väntat. Intervjuerna visade också på att det finns en stor okunskap om vem som borde vara ansvarig för att ta fram strategier och genomföra åtgärder för att hantera effekterna av en stigande havsnivå. Det fanns skillnader i hur klimatrisker uppfattades bland de intervjuade där yngre människor var mer oroade än äldre och kvinnor något mer oroade än män.