Regeringen har beslutat att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Enligt Boverkets miljöindikatorer stod bygg- och fastighetssektorn för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser under år 2020. Analysen inkluderar inte klimatpåverkan från markarbeten och grundläggning. I lagkravet om klimatdeklaration av byggnader som trädde i kraft år 2022 ingår inte påverkan från markarbeten och grundläggning, men en utvidgning av lagkravet är förnärvarande under utredning hos Boverket. Vid större infrastrukturbyggen så ställer Trafikverket klimatkrav som gäller vid planläggning, projektering, byggande och drift och underhåll. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att kunskapen om olika geokonstruktioners klimat- och miljöpåverkan ökar i branschen.

Projektet Klimatdata för grundläggningsmetoder finansierades via Smart Built Environment och har inneburit att geotekniker och livscykelanalytiker har samarbetat med målet att ta fram kvalitetssäkrade svenska generiska miljödata för oner. Därtill hade projektet som mål att beskriva förutsättningarna fören digital databasstruktur avseende klimat- och miljödata för olika geokonstruktioner. Syftet med projektet som genomfördes mellan år 2020–2023 var att skapa bättre förutsättningar för klimatsmarta val av geokonstruktioner och resulterade bland annat i miljödata för 52 delsystem som ingår i 21 geokonstruktioner. Delar av framtagna data har tillgängliggjorts via implementering i Byggsektorns Resurshubb och därifrån kan data gå vidare till diverse beräkningsverktyg, exempelvis till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg.