Endre søk
Begrens søket
1234 151 - 155 of 155
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Förstärkt mikrobiell självrening av klorerade lösningsmedel2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Åtskilliga områden i Sverige bedöms vara förorenade med klorerade lösningsmedel som är toxiska för människa och miljö. I begreppet klorerade lösningsmedel ingår bland annat klorerade etener, till exempel perkloreten och trikloreten. Dessa är starkt förknippade med förorening från kemtvättar samt mekaniska industrier. Föroreningarna går att bryta ned med mikrobiella metoder men för att resultatet ska bli lyckat krävs goda mikrobiella och kemiska kunskaper. Vid många svenska saneringar av akvifärer som förorenats av kemtvättar har man använt sig av biostimulering, som är en typ av förstärkt mikrobiell självrening. Biostimulering innebär att man genom tillsats in situ av kolkälla stimulerar den naturliga nedbrytningen. En kompletterande teknik är bioaugmentation varvid man tillsätter speciellt utvalda mikroorganismer. Bioaugmentation är en etablerad teknik i till exempel USA, men har hittills bara använts vid enstaka förorenade objekt i Sverige. Denna publikation förklarar varför det ibland krävs en kombination av biostimulering och bioaugmentation för att saneringen ska bli lyckad. I publikationen beskrivs hur man undersöker om det finns behov av att kombinera metoderna samt hur de båda åtgärdsmetoderna kan utföras i full skala. Publikationen baseras på omfattande studier av främst utländsk litteratur, listade i en separat Bilaga. Textinnehållet i publikationen exemplifieras delvis med diagram vars underliggande data är hämtade från erfarenheter erhållna i ett projekt utfört i pilotskala, i en kloretenförorenad akvifär vid Alingsås tvätteri.

  • 152.
    Geokalkyl 2.0. Metodbeskrivning och implementering2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    (1) Uppdrag och bakgrund; (2) Nytta och användning av systemet; (3) Arbetsprocessen; (4) Metodbeskrivning - mappstruktur; (5) Metodbeskrivning - utförande; (6) Tolka och utvärdera resultatet; (7) Faktorer som påverkar geokalkylen; (8) Exempel och implementering; Bilagor: (1) Ingående poster i kostnadsberäkning; (2) Omvandlingstabell, jordarter respektive geotekniska terrängklasser

  • 153.
    Geokalkylsystem med hållbarhetskriterier. Komplettering och implementering av Geokalkyl enligt regeringsuppdrag2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    (1) Beskrivning av uppdraget; (2) Geokalkyl i korthet; (3) Hänsyn till klimatpåverkan från grundläggningsåtgärder; (4) Hänsyn till schaktmassors användbarhet; (5) Utbildningspaket; (6) Utvecklingsbehov och möjligheter

  • 154.
    In-situ capping of contaminated sediments. Method overview2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Capping in-place (in-situ) is an internationally accepted technology for remediating contaminated sediments. It involves placing capmaterial overtop the sediment surface to create a new bottom and to meet certain performance objectives. Capping offers advantages and limitations compared to other remediation technologies, like dredging or natural recovery.

  • 155.
    Klimathänsyn i hållbar utveckling. Temadag i Stockholm den 20 mars 20072007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    (1) Boström, Birgitta: Inledning - på säker grund för hållbar utveckling – hur anpassar vi samhället till klimatförändringarna? (2) Rummukainen, Markku: Vad händer i klimatet? (3) Hedlund, Tom: Sårbarhet i samhället; (4) Hägglund, Eva: Hur planerar kommunerna utifrån ett klimatperspektiv? (5) Ottosson, Elvin: Förebyggande åtgärder och fysisk planering; (6) Edsgård, Susanne: Säkerhet i fysisk planering, kommunala handlingsprogram; (7) Moberg, Olof, Svensson, Anna: Skadeersättning och juridiska aspekter; (8) Dahlman, Michael, Rydell, Bengt: Översvämning och stabilitet - hot, åtgärder och samt det goda exemplet; (9) Zerpe, Peter, Hultén, Carina: Översvämning och stabiliet - hot, åtgärder och samt det goda exemplet; (10) Olofsson, Lennart, Andersson-Sköld, Yvonne: Stoppa den ökade föroreningsspridningen från deponier och föroreand mark

1234 151 - 155 of 155
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.9