Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 60
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Andersson, M
    et al.
    Andersson, JV
    Hallingberg, A
    Lind, B
    Löfroth, H
    Förbättrade kontrollsystem för uppföljning av sättningar2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid byggande av vägar och järnvägar utförs mätning och uppföljning av sättningar både på anläggningsobjekten och i omgivningen. Det finns en lång rad olika kontrollsystem för uppföljning av sättningar som kan vara användbara i olika situationer. Det handlar om att mäta sättningsförloppen både hos markytan och ytliga objekt och sättningens fördelning ner genom markprofilen. Inom detta projekt har tillgängliga metoder inventerats och en analys har gjorts av användningsområden samt möjligheter och begränsningar hos metoderna. Metoderna har delats in i tre olika typer: (I) Fasta geotekniska system som bygger på installerade mätkroppar i eller på marken; (II) Geodetisk mätning/ Terrestra metoder som i huvudsak bygger på mätning från marken; (III) Geodetisk mätning/ Luftburna/ Fjärranalys som avser analys av större ytor med fjärrtekniker (från flygplan eller satellit).

  • 2. Back, PE
    et al.
    Enell, A
    Fransson, M
    Hermansson, S
    Rosén, L
    Volchko, Y
    Wiberg, K
    Åberg, A
    Markmiljöns skyddsvärde. En härledning med utgångspunkt i miljöetik och lagstiftning2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Värdegrund för skydd av markmiljön; (2) Härledning av markmiljöns skyddsvärde; (3) Diskussion om värdegrunden; (4) Slutsatser och fortsatt arbete: Bilaga: (1) Naturens skyddsvärde - Juridik och policy

  • 3. Bergdahl, K
    et al.
    Cederbom, C
    Göransson, G
    Prioritering av områden för skredriskanalys. Klimatanpassningsanslag 20132013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att skredriskkarteringarna ska ge så stor samhällsnytta som möjligt så har SGI studerat de tidigare identifierade vattendragsområden (Slutrapport: Nyttiggörande av material från Göta älvutredningen, SGI 2012) närmare och tagit fram en inbördes prioriteringsordning. Prioriteringen har gjorts i två steg: (I) statistisk analys av förutsättningar för skred, möjliga konsekvenser av skred samt förväntad klimatpåverkan med två olika metoder baserat på ett antal specificerade kriterier; (II) sammanvägning av resultatet från den statistiska analysen och andra samhällsaspekter som är viktiga i sammanhanget. Baserat på resultatet från den statistiska analysen så har områdena rangordnats från 1-12. Ångermanälven får högst rangordning sammanlagt. Därefter kommer områdena Säveån, Umeälven och Dalälven A med något varierande inbördes ordning. Beroende på osäkerheter och ojämnhet i data kan endast en relativ ordningsföljd ges, observera att samtliga områden bedöms viktiga att skredriskkartera ur ett samhällsperspektiv. Efter en sammanvägning med andra samhällsaspekter blir rekommendationen att Ångermanälven, Säveån och Norrströms utlopp är de mest angelägna att skredriskkartera före övriga vattendrag.

  • 4. Bergdahl, K
    et al.
    Odén, K
    Landslide risks in a changing climate - The Nors River valley. Part 1: Map report and summary of results2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    (1) Landslide risk analysis along the Nors River valley – in brief; (2) Landslide risks in Nors River valley; (3) Reducing landslide risk; Appendices: (1) Overview of map charts; (2) Probability maps; (3) Consequence maps; (4) Landslide risk maps

  • 5. Bergdahl, K
    et al.
    Odén, K
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Norsälven. Del 1: Kartredovisning och sammanfattning av resultat2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Skredriskanalys Norsälven - i korthet; (2) Skredrisker i Norsälvens dalgång; (3) Minskning av skredrisk; Kartbilagor: (1) Bladindelning; (2) Sannolikhetskartor; (3) Konsekvenskartor; (4) Skredriskkartor

  • 6. Bergdahl, K
    et al.
    Odén, K
    Löfroth, H
    Göransson, G
    Jönsson, Å
    Kiilsgaard, R
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Norsälven. Del 2: Metod för kartläggning2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Bakgrund; (2) Utredningens genomförande; (3) Klimat; (4) Geologi; (5) Geoteknik; (6) Yt- och grundvattenförhållanden; (7) Erosion; (8) Stabilitetsberäkningar; (9) Sannolikhetsanalys; (10) Konsekvensanalys; (11) Analys av skredrisker; (12) Åtgärdsbehov och klimatanpassning; Bilaga: (1) Inventerade geotekniska utredningar

  • 7. Berggren Kleja, D
    et al.
    Ohlsson, Y
    Kunskapsläge och förutsättningar för återvinning av metaller i förorenade massor2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För områden som är förorenade med höga metallkoncentrationer kan återvinning av metallerna potentiellt vara ett mer miljömässigt hållbart alternativ än att flytta de förorenade massorna till en deponi. Idén att återvinna metaller från förorenade områden anses god och har stor acceptans i ett internationellt perspektiv. I riktlinjer som utgivits av amerikanska Environmental Protection Agency, EPA, anges återvinning av metaller exempelvis som ett förstahandsval i fall då det är möjligt. Samtidigt finns det en rad hinder av såväl ekonomisk som teknisk natur. Vårt syfte med denna kunskapssammanställning är att: (1) Översiktligt inventera genomförda projekt nationellt och internationellt; (2) Sammanställa och utvärdera befintliga tekniker när det gäller återvinning av metaller från förorenad mark; (3) Inventera möjligheter och hinder att i framtiden återvinna metaller från förorenade jord i större omfattning.

  • 8. Branzén, H
    et al.
    Vestin, J
    Berggren Kleja, D
    Utvärdering av grundvattenprovtagning för pH- och redoxkänsliga ämnen2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) pH och redoxpotential; (2) Markprocesser av betydelse för pH- och redoxkänsliga ämnen; (3) Genomgång av vägledningsmaterial; (4) Intervjuer; (5) Kursmaterial Nordtest; (6) Fallstudie Klippans läderfabrik; (7) Kunskapsbehov och rekommendationer

  • 9. Cederbom, C
    et al.
    Andersson, M
    Kiilsgaard, R
    Van Well, L
    Slamströmmar i samband med intensiv nederbörd. Studie för optimerad nytta av varningsinformation för väderhändelser2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här publikationen presenterar vi ett antal förslag som syftar till att optimera nyttan för kommuner av SMHI:s befintliga varningsinformation för väderhändelser i Sverige när det gäller tilllämpning mot slamströmmar. Vi baserar förslagen på en litteraturgenomgång om kunskapsläget när det gäller tidiga varningssystem för snabba jordrörelser i Europa, en intervjustudie av kunskapsläget och hanteringen av SMHI:s varningsinformation i svenska kommuner, samt på en detaljstudie av nederbördsmönstret i Årekommun.

  • 10. Danielsson, P
    et al.
    Kling, J
    Rydell, B
    Kiilsgaard, R
    Naturanpassade erosionsskydd i vattendrag. En förstudie2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver ett antal mjuka, kombinerade och hårda erosionsskydd för att läsaren skall få en inblick i de olika möjligheterna som finns att tillgå. Den sammanfattar litteraturstudien om naturanpassade erosionsskydd i svenska, europeiska och nordamerikanska vattendrag främst utifrån ett geotekniskt perspektiv. Skriften ger också information om varför det är angeläget att arbeta vidare med att utveckla naturanpassade erosionsskydd. Den är avsedd att ge en översikt och vara en inspirationskälla i samband med planläggningen av erosionsskydd i olika typer av vattendrag.

  • 11. Edebalk, P
    Erfarenheter från efterbehandling av förorenad mark. Ett urval av projekt som genomförts med statliga medel 1999-20072013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket har för avsikt att tillvarata och förmedla erfarenheter från projekt rörande efterbehandling av förorenad mark som genomförts med statliga medel. Statens geotekniska institut har här påbörjat en sådan erfarenhetsredovisning. Huvudmål med denna utredning är att: (a) Sammanställa ekonomi för ett urval av projekten; (b) Sammanställa erfarenheter genom översiktliga studier av ett urval av slutrapporter kompletterat med samtal med personer som medverkat i projekten; (c) Ge förslag till förbättringar; Tolv genomförda och slutrapporterade efterbehandlingsprojekt från perioden 1999-2007 som finansierats med statliga medel har studerats. Projektens slutrapporter har lästs varvid erfarenheter sammanfattats punktvis och kompletterats med noteringar från telefonsamtal med projektledare och handläggare vid respektive länsstyrelse. Huvudsakliga ämnesområden vid samtalen har varit positiva och negativa erfarenheter från de olika skedena i respektive projekt samt efterbehandlingens resultat och ekonomi.

  • 12. Edebalk, P
    et al.
    Carling, M
    Göransson, G
    Fallsvik, J
    Hedfors, J
    Odén, K
    Branzén, H
    Stark, M
    Riskbedömning av förorenade områden med hänsyn till sårbarhet för naturolyckor. Information och råd2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna publikation har tagits fram för att möjliggöra en överblick över vilka inventerade förorenade områden som ligger på markområden som gör dem sårbara för naturolyckor, samt att underlätta en samlad bedömning av både geotekniska och miljögeotekniska frågeställningar när det gäller förorenade områden och naturolyckor. Publikationen syftar till att beskriva hur man kan identifiera förorenade områden som är sårbara för naturolyckor för att i ett tidigt skede avgöra rätt utredningsbehov.

  • 13. Eriksson, M
    et al.
    Kiilsgaard, R
    Bertilsson, R
    Slänter i berg. Inventering av kunskapsläge och behov2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är en inventering av kunskapsläge och behov inom området bergslänter i Sverige. Syftet med rapporten är att identifiera eventuella behov som finns för att öka säkerheten hos bergslänter idag och i ett framtida klimat samt identifiera hinder för effektivt byggande. Rapporten behandlar översiktligt utifrån en litteraturstudie och en enkätundersökning området bergslänter i ett brett perspektiv: projektering, dimensionering och byggmetoder idag samt hur planfrågor innehållande bergslänter hanteras i fysisk planering. Vidare behandlar rapporten översiktligt hur klimatet kan komma att förändras fram till 2100 och hur bergslänter kan komma att påverkas av den förändringen.

  • 14. Frogner Kockum, P
    et al.
    Göransson, G
    Haeger-Eugensson, M
    Climate impact on contaminant dispersion in the river basin of Göta Älv, Sweden2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This study is the result of the DiPol project (Impact of climate change on the quality of urban and coastal waters) that was conducted 2009-2012 as part of the EU Interreg IVB North Sea Program. The overall aim with DiPol was to gather knowledge regarding how climate changes affect water quality. Additionally, to communicate such knowledge and increase awareness about climate changes among decision makers to be able to counteract the effects of climate changes both on the local and regional levels as well as to involve the general public in this work. Four study sites were choosen in Sweden, Norway, Denmark and Germany. This report covers the results from the Swedish study site; the river basin of Göta Älv. Based on samples from wet and dry periods as well as spring flood events, this study presents a possible relation between a short term increase in precipitation and enhanced contaminant transport in urban water courses of the Göta Älv river basin in Sweden. Elevated metal and PAH concentrations (polycyclic aromatic hydrocarbons) in the studied river system was linked to increased surface runoffs and shallow groundwater flows from urban areas, rather than re-suspension of river sediments. Based on future prediction of precipitation, also the climate change impact on ground water levels and river discharge are shown together with other consequences such as contaminant transport in rivers of this region. This study demonstrates an enhanced contaminant transport from urban areas to the river system due to increased precipitation and ground water levels.

  • 15. Göransson, G
    et al.
    Hedfors, J
    Ndayikengurukiye, G
    Blied, L
    Odén, K
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Norsälven. Framtida erosion i Norsälven med hänsyn till klimatförändring. Del 3: Fördjupningsbilaga2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport beskriver metodik och resultat av erosionsberäkningar i Norsälven, sträckan Fryken-Vänern, med hänsyn till möjliga effekter av klimatförändring fram till år 2100. Metodiken är en modifiering av den metodik som togs fram inom Göta älvutredningen. Arbetet har utförts som ett deluppdrag inom uppdraget "Skredrisker i ett förändrat klimat - Norsälven". Syftet med erosionsuppdraget har varit att beräkna framtida erosion i Norsälven med hänsyn till klimatförändring och att leverera underlag till det deluppdrag som ansvarar för att beräkna skredssannolikhet med hänsyn till klimatförändring. Beräkningsunderlaget har baserats på geologisk beskrivning av området, flödesdata, bottenundersökningar, hydrodynamisk modellering, tidigare lodade sektioner, analys av strandförskjutning samt klimatanalys för Värmland.

  • 16. Jersak, J
    et al.
    Göransson, G
    Ohlsson, Y
    Larsson, L
    Flyhammar, P
    Lindh, P
    In-situ capping of contaminated sediments. Contaminated sediments in Sweden: A preliminary review2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Presents a preliminary review of the type and occurrence of contaminated sediments identified in each of Sweden's 21 counties. Contaminated mineral-based (minerogenic) and/or cellulose-bearing ("fiber-bank") sediments occur in at least 19 counties and, at many sites, likely pose unacceptable risks that require effective management (remediation).

  • 17. Jersak, J
    et al.
    Göransson, G
    Ohlsson, Y
    Larsson, L
    Flyhammar, P
    Lindh, P
    In-situ capping of contaminated sediments. In-situ capping of Sweden's fiberbank sediments: A unique challenge2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    (1) Isolation capping of fiberbank sediments; (2) Thin-layer capping of fiberbank sediments

  • 18. Jersak, J
    et al.
    Göransson, G
    Ohlsson, Y
    Larsson, L
    Flyhammar, P
    Lindh, P
    In-situ capping of contaminated sediments. Method overview2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The main objective for this project was to conduct a technically detailed, state-of-the-art review of the remedial practice of in-situ capping of contaminated sediments. Another objective was to develop several supporting appendices intended to collectively explain how and why such a state-of-the-art review is important and relevant to awide variety of Swedish stake holders.

  • 19. Jersak, J
    et al.
    Göransson, G
    Ohlsson, Y
    Larsson, L
    Flyhammar, P
    Lindh, P
    In-situ capping of contaminated sediments. Overall summary2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    (1) State of the art review: In-situ capping of contaminated sediments; (2) Contaminated sediment in Sweden: A preliminary review; (3) Established ex-situ & in-situ sediment remediation technologies: A general overview; (4) Sediment capping projects worldwide: A preliminary overview; (5) Capping Sweden's fiberbank sediments: A unique challenge

  • 20. Jersak, J
    et al.
    Göransson, G
    Ohlsson, Y
    Larsson, L
    Flyhammar, P
    Lindh, P
    In-situ capping of contaminated sediments. References2016Report (Other academic)
  • 21. Jersak, J
    et al.
    Göransson, G
    Ohlsson, Y
    Larsson, L
    Flyhammar, P
    Lindh, P
    In-situ capping of contaminated sediments. Remedial sediment capping projects worldwide: A preliminary overview2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    (1) Sediment capping projects, internationally; (2) Norwegian capping projects; (3) Swedish capping projects, plus dredging projects (for comparison); (4) Capping projects in other Scandinavian countries; Appendix: (1) Draft summary of contaminated sediment capping projects. Revised 2005

  • 22. Jersak, J
    et al.
    Göransson, G
    Ohlsson, Y
    Larsson, L
    Flyhammar, P
    Lindh, P
    In-situ capping of contaminated sediments. Sediment remediation technologies: A general overview2016Report (Other academic)
    Abstract [en]

    (1) Ex-situ sediment remediation technologies; (2) In-situ sediment remediation technologies; (3) Combination of remediation technologies; (4) Costs

  • 23. Jersak, J
    et al.
    Göransson, G
    Ohlsson, Y
    Larsson, L
    Flyhammar, P
    Lindh, P
    In-situ övertäckning av förorenade sediment. Metodöversikt2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektets huvudsakliga syfte har varit att ta fram en aktuell och teknisk detaljerad metodöversikt för in-situ övertäckning av förorenade sediment. Ytterligare ett syfte med projektet har varit att ta fram flera understödjande publikationer för att förklara hur och varför en sådan översikt är viktig och relevant för ett stort antal svenska aktörer.

  • 24. Jersak, J
    et al.
    Göransson, G
    Ohlsson, Y
    Larsson, L
    Flyhammar, P
    Lindh, P
    In-situ övertäckning av förorenade sediment. Övergripande sammanfattning2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Aktuell översikt: In-situ övertäckning av förorenade sediment; (2) Förorenade sediment i Sverige: En inledande genomgång; (3) Etablerade ex-situ & in-situ efterbehandlingstekniker för sediment: En generell översikt; (4) Projekt med övertäckning av förorenade sediment, globalt: En inledande översikt; (5) Övertäckning av fiberbankssediment: En unik utmaning

  • 25. Kiilsgaard, R
    et al.
    Bergdahl, K
    Öberg, M
    Helgesson, H
    Enell, A
    Ndayikengurukiye, G
    Skredrisker i ett förändrat klimat - Norsälven. Konsekvensanalys Norsälven. Del 3: Fördjupningsbilaga2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I uppdraget har målsättningen varit att ta fram en enkel och generell metod för att visualisera konsekvenser av skred längs ett vattendrag. Konsekvenskartan ska tillsammans med sannolikhetskartan resultera i en skredriskkarta som kan utgöra ett översiktligt planeringsunderlag för identifiering av områden i behov av klimatanpassningsåtgärder.

  • 26. Larsson, L
    et al.
    Stubdrup, O
    Branzén, H
    Davidsson, L
    Tillsats av mikroorganismer och kolkälla i områden förorenade med klorerade lösningsmedel. Erfarenheter och rekommendationer2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Åtskilliga områden i Sverige, vanligtvis belägna i stadsmiljöer, bedöms vara förorenade med klorerade lösningsmedel som är toxiska för människa och miljö. En in situ baserad saneringsmetod som vid flera tillfällen visat sig vara kostnadseffektiv är förstärkt självrening av naturligt pågående reduktiv deklorering via tillförsel av kolkälla (biostimulering) och ibland också mikroorganismer (bioaugmentation). Metoden är relativt ny i Sverige men har använts i betydligt större utsträckning internationellt. SGI har i samarbete med WSP tillämpat och utvärderat några undersökningsmetoder som eventuellt kan ersätta, eller komplettera, mer omfattande pilottester i fält. Försöken har utförts i ett område där man sedan tidigare påbörjat saneringsåtgärder med förstärkt självrening och där man önskat klargöra effekter av en eventuellt framtida bioaugmentation och/eller utökad biostimulering. I och med att en in situ sanering redan inletts i området, fanns möjlighet till jämförelse med tidigare analysresultat. SGI:s samverkansprojekt har därför tagit utgångspunkt i befintliga resultat från WSP men utökat provtagnings- och analysunderlaget med en ny typ av passiv provtagare (s.k. avancerad Bio-Trap) från Microbial Insights Inc. USA, som tillåter en samtidig utvärdering av både biostimulering och bioaugmentation. I projektet har följande undersökts: (1) Gensekvenser för att karakterisera det mikrobiella samhället med fokus på reduktiv dekloreringsförmåga. (2) Isotopsammansättning för direkt bevis på nedbrytning. (3) Effekter på det mikrobiella samhället respektive på nedbrytning av klorerade etener beroende på om ytterligare kolkälla (biostimulering) och/eller mikroorganismer (bioaugmentation) tillförs.

  • 27. Ländell, M
    et al.
    Haglund, K
    Miljötekniska undersökningar vid handelsträdgårdar. Erfarenheter och rekommendationer2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Historik för branschen; (2) Branschtypiska föroreningar; (3) Erfarenheter från undersökning av handelsträdgårdar i Värmlands län (4) Slutsatser; (5) Tips och råd för undersökning av handelsträdgårdar; Bilagor: (1) Handelsträdgårdar i Värmlands län; (2) Analyspaket för jord; (3) Analyspaket för vatten

  • 28. Ländell, M
    et al.
    Vestin, J
    Helgesson, H
    Ohlsson, Y
    Förorenade områden - Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov 2014. Förorenade områden i den fysiska planeringen2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Inledning; (2) Metod; (3) Enkätresultat; (4) Synpunkter från länsstyrelserna; (5) Synpunkter från FoU-utförare; (6) Tolkning av resultaten; (7) Slutsatser; Bilagor: (1) Enkätfrågor; (2) Diagram över forskningsbehov inom förorenade områden; (3) Fritextsvar: FoU-behov förorenade områden; (4) Fritextsvar: Kunskapsspridning via publikationer, utbildningar, seminarier; (5) Fritextsvar: Hållbarhet för exploateringsprojekt; (6) Fritextsvar: Tillämpbarhet för Naturvårdsverkets vägledningar inom exploateringsområden; (7) Fritextsvar: Byggnadstekniska åtgärder; (8) Fritextsvar: Kontroll av byggnadstekniska åtgärder; (9) Fritextsvar: Användning av EBH-stödet vid fysisk planering; (10) Fritextsvar: Diskussion av planprogram/planförslag med miljöhandläggare; (11) Fritextsvar: Konsekvenser av förorenad mark vid exploatering; (12) Fritextsvar: Förorenade områden i översiktsplaner; (13) Fritextsvar: Villkor/planbestämmelser; (14) Fritextsvar: Planläggning av förorenad mark; (15) Fritextsvar: Kontroll av undersökningar/skyddsåtgärder; (16) Fritextsvar: Diskussion av bygglovsansökningar med miljöhandläggare; (17) Fritextsvar: Vägledning/stöd för hantering av förorenade områden i den fysiska planeringen; (18) Fritextsvar: Behov av mer vägledning/stöd; (19) Fritextsvar: Kontakt för ytterligare vägledning/stöd; (20) Fritextsvar: Myndighet som ansvarar för planläggning/byggande på förorenade områden; (21) Fritextsvar: Konsekvenser av otydligt ansvar gällande planläggning/byggande på förorenade områden; (22) Fritextsvar: Möjliga lösningar av otydligt ansvar gällande planläggning/byggande på förorenade områden; (23) Fritextsvar: Exempel på icke-samstämmiga vägledningar/stöd; (24) Fritextsvar: Frågor med otillräcklig vägledning/stöd; (25) Fritextsvar: Konsekvenser för plan- och byggprocessen när aktiva exploatörer finns; (26) Fritextsvar: Avgränsning av efter behandlingsområde vid exploateringsdriven efterbehandling

  • 29. Ländell, M
    et al.
    Vestin, J
    Ohlsson, Y
    Göransson, G
    Förorenade områden - Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov, 20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Inledning och bakgrund; (2) Metodik; (3) Enkätresultat; (4) Synpunkter från länsstyrelserna; (5) Synpunkter från FoU-utförare; (6) Frågor om förorening i berg; (7) Diskussion och slutsatser; Bilagor: (1) Enkätfrågor; (2) Diagram: svar på fråga om forskningsbehov, förorenade områden; (3) Fritextsvar: FoU-behov Förorenade områden; (4) Fritextsvar: Precisering av sedimenttyper; (5) Diagram: svar på fråga om forskningsbehov, förorenade sediment; (6) Fritextsvar: FoU-behov Förorenade sediment; (7) Fritextsvar: Vägledningar för undersökningar; (8) Fritextsvar: Vägledningar från andra länder; (9) Fritextsvar: Ansvarig myndighet; (10) Fritextsvar: Arbetsprocessen; (11) Fritextsvar: Behov av normer vid riskbedömning; (12) Fritextsvar: Faktorer som styr val av åtgärder; (13) Fritextsvar: Åtgärdsmetoder; (14) Fritextsvar: Åtgärdsmetoder med potential att användas i Sverige; (15) Fritextsvar: Upphandlingsformer; (16) Inventering hos branschen avseende DNAPL i berg

  • 30. Löfroth, H
    et al.
    Ledwith, M
    Hedfors, J
    Mapping subsidence with very high resolution (TerraSAR-X) radar images and comparing with traditional measurements - Test area Gothenburg2015Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Ground movements, whether they are attributed to natural processes or to human activity, are often sufficient to cause damage to buildings and infrastructure. Subsidence measurements in the central parts of Gothenburg have been carried out for a long time. Metal pegs have been installed in several places around buildings and infrastructure. Currently, precision leveling of the pegs is carried out every fifth to seventh year by the City of Gothenburg, which requires a great deal of work. Satellite images cover a wide area and can provide additional information such as the magnitude and distribution of movements in an area. In certain areas, the requirements demand very precise movement measurements through methods such as precision leveling. However in these cases, the satellite images can provide insight as to which areas need the more detailed precision leveling. It is also possible to ascertain ongoing movements in an area before an excavation or similar construction. The objective of the project is to investigate whether interferometry using very high resolution satellite radar TerraSAR-X images, can improve the results from a previous study and provide detailed enough subsidence measurements in an urban area, to serve as the basis for a commercial service.

  • 31. Pettersson, M
    et al.
    Ländell, M
    Ohlsson, Y
    Berggren Kleja, D
    Tiberg, C
    Preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande målet med denna publikation är att tillsynsmyndigheter (kommuner, länsstyrelser och Generalläkaren), konsulter och problemägare ska få ett stöd i sin bedömning av miljö-och hälsorisker av områden som är förorenade med PFAS. Riktvärden behövs även för prioriteringar och bedömning av åtgärdsbehovet av PFAS-förorenade områden. Metodiken kan även användas för framtagning av generella och platsspecifika riktvärden för olika PFAS-föreningar. I publikationen ges förslag på preliminära riktvärden för perfluoroktansulfonat (PFOS) i mark och grundvatten. För mark har två riktvärden beräknats, ett för känslig markanvändning och ett för mindre känslig markanvändning.

  • 32. Rihm, T
    Inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda deponier. Information och råd2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Publikationen syftar till att fördjupa kunskaperna om äldre nedlagda deponier och till att utgöra ett komplement till Naturvårdsverkets rapport 4918 "Metodik för inventering av förorenade områden" (MIFO-handboken). Målsättningen är att främja kommunernas och länsstyrelsernas arbete med inventering, riskbedömning och riskklassning av nedlagda deponier, samt att möjliggöra likvärdiga bedömningar och underlätta för tillsynsmyndigheterna att fokusera på arbetet med nedlagda deponier.

  • 33. Rihm, T
    et al.
    Arm, M
    Lagerkvist, A
    Effekter av samhällets säkerhetsarbete inom deponering. Slutrapport från ESS-projektet, delområde deponiolyckor2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Deponering; (2) Identifierade säkerhetsåtgärder; (3) Kompletterande undersökningar; (4) Kostnad/nytta-bedömning; (5) Brister i dagens säkerhetsarbete och förslag på förbättringar; Bilagor: (A) Lagstiftning och regelverk med direkt koppling till deponering; (B) Enkät om olyckor på deponier (för kalenderåren 2009, 2010 och 2011)

  • 34. Rogbeck, Y
    et al.
    Bertilsson, R
    Hedfors, J
    Hågeryd, AC
    Helgesson, H
    Kiilsgaard, R
    Lind, B
    Geokalkyl för planering av bebyggelse i tidiga skeden. Metodbeskrivning2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Uppdrag och bakgrund; (2) Nytta och användning av systemet; (3) Arbetsprocessen; (4) Metodbeskrivning - utförande; (5) Geotekniska faktorer som kan påverka geokalkylen; (6) Miljöföroreningar från tidigare verksamhet; (7) Klimatpåverkan; (8) Andra faktorer som påverkar kalkylen; Bilagor: (1) Ingående poster i kostnadsberäkningen; (2) Checklista för tidiga planeringsskeden

  • 35. Rydell, B
    et al.
    Lundström, K
    Erosion vid kuster och vattendrag. Probleminventering och kunskapsbehov2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Bakgrund och syfte; (2) Problemställningar och utmaningar; (3) Vem har behov av kunskap?; (4) Kunskapsbehov; (5) Kompetensförsörjning; (6) Forskningsmiljöer i Sverige; (7) Förslag till branschgemensamt utvecklingsprogram; Bilagor: (1) Litteratur om stranderosion med SGI-medverkan; (2) Centrala myndigheter med ansvar inom strandnära områden

  • 36. Rydell, B
    et al.
    Skånes, H
    Tulldahl, M
    Wikström, S
    Laserskanning och digitala flygbilder för miljöövervakning. Kustzonen – tillämpning i Åhus2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Demonstrationsprojektet Kustzonen - tillämpning i Åhus ingår som en del inom forskningsprogrammet EMMA. Studien avser en tillämpning för strandzonen och har genomförts för ett område i Åhus i Kristianstads kommun. Syftet är att illustrera hur batymetrisk laser, topografisk laser och flygbilder kan kombineras i övergången mellan land och vatten för att ta fram kartunderlag för kustzonsplanering. Syftet har också varit att ta fram en integrerad databas över kustzonen som beskriver såväl akvatiska som terrestra biotoper, tänkt att användas både för fysisk planering och naturvård. I studien ingår även beskrivning av vilka indikatorer/kriterier som behövs för att värdera förändringar av strandzonen för bedömning av erosionsförhållanden.

  • 37. Rydell, B
    et al.
    Öberg, M
    Geoteknisk sektorsportal. Nationell datainfrastruktur för tillgång till geotekniska undersökningar. Huvudstudie2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Översikt av teknisk utformning; (2) Registerapplikation för geotekniska undersökningsområden; (3) Från GeoSuite via databas till WMS-publicering; (4) Ansvarsförhållanden; (5) Workshop; (6) Förslag till organisation; (7) Förslag till fortsatt arbete; Bilaga: (1) Ordlista

  • 38. Tiberg, C
    et al.
    Back, PE
    Ohlsson, Y
    Carling, M
    Berggren Kleja, D
    Kvalitetssäkring av ämnesdata för beräkning av hälsoriskbaserade riktvärden för förorenade områden2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Inledning; (2) Förutsättningar; (3) Föreslagen metodik; (3.1) Arbetsgång; (3.2) Översiktlig datainventering och genomgång av särskilda egenskaper; (3.3) Fördjupad datainventering; (3.4) Kvalitetsklassning av ämnesdata; (3.5) Kvalitetssäkring av riktvärden; (3.6) Granskning av riktvärden; (3.7) Dokumentation; Bilagor: (1) Databaser och andra källor för ämnesspecifika data; (2) Mall till Ämnesdatablad (http://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/varia/amnesdatablad-rev-20150928.docx)

  • 39. Vesterberg, B
    et al.
    Carlsten, P
    Lindh, P
    Erfarenheter av byggmetoder på torvmark2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med projektet var att genomföra en litteraturstudie för att sammanställa och analysera tidigare, huvudsakligen under de senaste cirka 15 åren avslutade projekt, nationella och internationella erfarenheter av byggande på torvmark i samband med väg- och järnvägsprojekt. Målet var att sammanställa nationella och internationella erfarenheter från byggmetoder på torvmark i en state-of-the-art rapport. En inventering av avslutade och pågående nationella projekt har utförts för erfarenhetsåterföring. Från projekten har sammanfattats, så långt som information funnits tillgänglig, för använd byggmetod: undersökningar, dimensionering och design, uppföljningar i byggskedet och allmän erfarenhetsåterföring. Speciellt har goda exempel på byggmetoder lyfts fram. Projektet avhandlar byggande på "torvmark" och således även jordprofiler där torv ingår tillsammans med andra jordmaterial, men med materialet torv i fokus.

  • 40. Westerberg, B
    et al.
    Bertilsson, R
    Prästings, A
    Müller, R
    Bengtsson, PE
    Negativa portryck och stabilitet i siltslänter2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Tidigare erfarenheter; (2) Fältundersökningar; (3) Laboratorieundersökningar; (4) Geologi och jordlagermodell; (5) Portrycksmätningar; (6) Portryckssimuleringar; (7) Uppskattade negativa portryck; Bilagor: (1) Installerade portrycksspetsar; (2) Redovisning av redigerade portryck; (3) Redovisning av portrycksdata och indirekt funktionskontroll; (4) Resultat från CPT-sonderingar utvärderade med Conrad; (5) Resultat från CRS-försök och direkta skjuvförsök; (6) Ritningar - undersökningar vid Nipuddsvägen och Väst Remsle; (7) Stabilitetsberäkningar

  • 41.
    Agenda 2030. Avrapportering 2017 hur myndighetens verksamhet bidragit till målen och delmålen2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (I) Målen i Agenda 2030 som SGI stödjer; (II) Delmålen SGI:s verksamheter stödjer; (1) Bakgrund; (2) SGI:s bidrag till målen som följs upp 2017; (3) SGI:s bidrag till mål 17; (4) SGI:s bidrag till målen som följs upp 2018 eller 2019; (5) Framtida inverkan; (6) Konkreta exempel på verksamheter

  • 42.
    Djupstabilisering av sulfidjord i två vägprojekt2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta projekt var att från de två aktuella vägprojekten med stabilisering av sulfidjord sammanställa och analysera utförda laboratorieförsök på stabiliserade prover och fältförsök på KC-pelare med avseende på effekten av olika kombinationer av bindemedel. Syftet har vidare varit att baserat på de erfarenheter som finns skapa underlag till praktiska rekommendationer som avser laboratorieförsök och fältförsök och tillhörande kombinationer av bindemedel vid stabilisering av sulfidjord.

  • 43.
    Förorenad mark vid uppställningsplatser för fritidsbåtar. Ansvar och finansiering2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Inledning; (2) Ansvar för förorenade områden; (3) Att utreda och utkräva ansvar; (4) Olika sätt att bedriva verksamhet; (5) Ideella föreningar; (6) Ekonomiska föreningar; (7) Styrelser i ideella och ekonomiska föreningar; (8) Samfälligheter (Lantmäteriet, 2017); (9) Aktiebolag (Bolagsverket, 2017); (10) Fastighetsägare (markägare); (11) Finansiering av undersökningar och åtgärder; (12) Rättsfall om föreningars ansvar

  • 44.
    Förorenad mark vid uppställningsplatser för fritidsbåtar. Inventering, undersökning, riskbedömning och åtgärd2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Inledning; (2) Branschhistorik; (3) Föroreningsproblematik; (4) Undersökningar; (5) Bedömning; (6) Åtgärder; Bilaga: (1) Checklista för undersökningssteg 1

  • 45.
    Förorenade områden - Inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov 2018. Spridning från förorenade områden och belastning på recipienter2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis visar enkätsvaren att ökad forskning och kunskapsspridning efterfrågas dels generellt inom förorenade områden och dels även mer specifikt inom årets fokusområde spridning och belastning från förorenade områden.

  • 46.
    Föroreningsproblematik vid gamla handelsträdgårdar - råd vid miljötekniska undersökningar2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Miljötekniska undersökningar från cirka 100 olika objekt har genererat data och underlag som legat till grund för denna publikation. Oftast förekommande organiska ämnen i jord är DDT och dess nedbrytningsprodukter, kvintozen/pentakloranilin, aldrin/dieldrin och hexaklorbensen. Riskbilden vid gamla handelsträdgårdar har i denna rapport sammanfattats i två konceptuella modeller beroende på vilken markanvändning som avses. Publikationen ger stöd vid utformning av miljötekniska undersökningar och vid bedömning av föroreningssituationen.

  • 47.
    Förstärkt mikrobiell självrening av klorerade lösningsmedel2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Åtskilliga områden i Sverige bedöms vara förorenade med klorerade lösningsmedel som är toxiska för människa och miljö. I begreppet klorerade lösningsmedel ingår bland annat klorerade etener, till exempel perkloreten och trikloreten. Dessa är starkt förknippade med förorening från kemtvättar samt mekaniska industrier. Föroreningarna går att bryta ned med mikrobiella metoder men för att resultatet ska bli lyckat krävs goda mikrobiella och kemiska kunskaper. Vid många svenska saneringar av akvifärer som förorenats av kemtvättar har man använt sig av biostimulering, som är en typ av förstärkt mikrobiell självrening. Biostimulering innebär att man genom tillsats in situ av kolkälla stimulerar den naturliga nedbrytningen. En kompletterande teknik är bioaugmentation varvid man tillsätter speciellt utvalda mikroorganismer. Bioaugmentation är en etablerad teknik i till exempel USA, men har hittills bara använts vid enstaka förorenade objekt i Sverige. Denna publikation förklarar varför det ibland krävs en kombination av biostimulering och bioaugmentation för att saneringen ska bli lyckad. I publikationen beskrivs hur man undersöker om det finns behov av att kombinera metoderna samt hur de båda åtgärdsmetoderna kan utföras i full skala. Publikationen baseras på omfattande studier av främst utländsk litteratur, listade i en separat Bilaga. Textinnehållet i publikationen exemplifieras delvis med diagram vars underliggande data är hämtade från erfarenheter erhållna i ett projekt utfört i pilotskala, i en kloretenförorenad akvifär vid Alingsås tvätteri.

  • 48.
    Geokalkyl 2.0. Metodbeskrivning och implementering2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Uppdrag och bakgrund; (2) Nytta och användning av systemet; (3) Arbetsprocessen; (4) Metodbeskrivning - mappstruktur; (5) Metodbeskrivning - utförande; (6) Tolka och utvärdera resultatet; (7) Faktorer som påverkar geokalkylen; (8) Exempel och implementering; Bilagor: (1) Ingående poster i kostnadsberäkning; (2) Omvandlingstabell, jordarter respektive geotekniska terrängklasser

  • 49.
    Geokalkylsystem med hållbarhetskriterier. Komplettering och implementering av Geokalkyl enligt regeringsuppdrag2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (1) Beskrivning av uppdraget; (2) Geokalkyl i korthet; (3) Hänsyn till klimatpåverkan från grundläggningsåtgärder; (4) Hänsyn till schaktmassors användbarhet; (5) Utbildningspaket; (6) Utvecklingsbehov och möjligheter

  • 50. Rydell, B (Editor)
    Danielsson, P (Editor)
    Hållbar utveckling av strandnära områden. Risker och möjligheter i kustplanering. Kustmöte 2013, Ystad 24-25 oktober.2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    (I) Tema 1: Risk och sårbarhet i kustområden: (1) Cooper, A: Determining coastal vulnerability. Multi-scale Coastal Vulnerability index developed for Northern Ireland; (2) Danielsson, P: Sårbarhet för strandnära områden. Nationell kartering med erosionsindex; (3) Morf, A: Klimatanpassning i Ystads kommun. Riskuppfattning och hanteringsberedskap; (II) Tema 2: Kustplanering – praktikfall: (1) Nyberg, J: Marin kartering längs Skånes kust. Projket skånestrand, katering av marina områden; (2) Borell, C: Erosion och kustskydd i Kävlinge kommun. Praktikfall; (3) Rydell, B: SGI 10 år som samordnare av stranderosion; (III) Tema 3: Planeringsunderlag: (1) Cooper, A: Coastal development in the British Isles. Contemporary approaches and issues in coastal development in the British Isles; (2) Askman, P: Multifunktionell kustplanering. Ett regionalt utvecklingsperspektiv; (3) Lindeberg, G: Användning av satellitbilder och Nationell höjdmodell; (4) Wikström, S: Laserskanning och flygbilder för kartering av kustzonen; (5) Alm, E: Vad kan vi tillåta med hänsyn till naturen? Tillståndsfrågor vid kustskydd; (6) Swenson, D: Coastal municipality master plan template; (7) Hanson, H: En exposé över skånska kustproblem; (IV) Senaste nytt: (1) Danielsson, P: På gång på SGI; (2) Nisser-Larsson, M: Nationella plattformen - naturolyckor; (3) Larson, M: På gång på LTH; (4) Sjöström, Å: Liten klimatuppdatering

12 1 - 50 of 60
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf