Statens geotekniska institut (SGI) har det nationella ansvaret för forskning, teknikutveckling och kunskapsuppbyggnad gällande förorenade områden i Sverige. Vi genomför återkommande enkätundersökningar till branschen inom förorenade områden. Syftet med enkäterna är att få en uppfattning om det generella kunskapsbehovet inom arbetet med förorenade områden samt inom specifika fördjupningsområden. SGI:s sjunde enkätundersökning genomfördes under hösten 2023 med fokusområdet sediment.

Den här enkäten besvarades av 91 personer varav 63 fullföljde hela enkätundersökningen. Mer än 60 % av enkätdeltagarna arbetar på en tillsynsmyndighet eller annan statlig myndighet. Enkäten bestod av 19 frågor, men då vissa frågor är följdfrågor, beroende av föregående svar, har inte alla besvarat alla frågor.

Enkäten visar att förorenade sediment till stor del undersöks och åtgärdas i samband med utredning av förorenade markområden och i samband med exploateringsåtgärder, som utbyggnad av konstruktioner eller underhållsmuddring. Vi ser därför vikten av samarbete, kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan och inom olika aktörer som kommuner och länsstyrelser. Kunskapsnivån hos den enskilda handläggaren tillsammans med erfarenhetsutbytet och samarbetet mellan handläggare på olika avdelningar kan bli avgörande för hur exploateringsprojekt som berör förorenade sedimentområden hanteras.

Vid tillverkning av papper och pappersmassa släpptes tidigare stora mängder träfibrer ut i vattenmiljön, tillsammans med olika miljöföroreningar. Träfibrerna har på många platser ansamlats på sjöbotten och bildat så kallade fiberbankar. Fiberbankarna innehåller ofta höga halter av klorerade organiska miljögifter och metaller som riskerar att spridas till den omgivande vattenmiljön. Muddring och efterbehandling på land kan vara ett saneringsalternativ. Syftet med den här förstudien var att utvärdera om hydrotermisk karbonisering (HTC) i kombination med våtoxidation kan användas för att omvandla fibermaterial från fiberbankar till hydrokol samtidigt som energi kan utvinnas. Hydrokol har ett högt energivärde och skulle kunna förbrännas i en avfallsklassad förbränningsanläggning så att de organiska miljögifterna destrueras. 

Förstudien gjordes i samarbete med företaget C-Green som har utvecklat en process (OxyPower HTC^TM) där värmen som bildas vid våtoxidation återanvänds. I förstudien testades fibersediment från tre olika fiberbankar, med olika typer av träfibrer och miljöföroreningar, i företagets labbreaktor. I kombination med kemiska analyser av metaller och klorerade organiska miljögifter (PCB; polyklorerade bifenyler, PCDD; polyklorerade dioxiner, PCDF; polyklorerade furaner och DDX; diklordifenyltrikloretan (DDT) och dess nedbrytningsprodukter) undersöktes om ämnena återfanns i hydrokolet eller i det våtoxiderade vattnet efter behandling. Resultaten visade att samtliga sediment kunde omvandlas till hydrokol på ett effektivt sätt. De organiska miljögifterna återfanns i hydrokolet men kunde inte hittas i några kvantifierbara halter i det våtoxiderade vattnet. Metallerna återfanns dock i både hydrokol och det våtoxiderade vattnet. Vår förstudie visar på potentialen att omvandla fibersediment till hydrokol med OxyPower HTC^TM tekniken. Erfarenheter från ett pilotskaleförsök skulle dock behövas för att ge säkrare energi och kostnadskalkyler för eventuella framtida saneringsprojekt.