Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en stor grupp fluorerade kemikalier som har fått många användningsområden på grund av sina egenskaper. Många av dessa ämnen är dock mycket svåra att bryta ner vilket kan leda till långsiktiga miljö- och hälsorisker. Detta, tillsammans med strängare regleringar, medför att det ställs ökade krav på sanering av områden förorenade med PFAS. Befintliga saneringsmetoder uppvisar ofta begränsad effektivitet vilket understryker behovet av att utveckla och utvärdera åtgärdsmetoder som är både mer effektiva samt hållbara ur miljö- och kostnadsperspektiv. Denna rapport sammanfattar resultat från en laboratoriestudie med fokus på termisk desorption av PFAS från jord, och utifrån det dras slutsatser om metodens begränsningar och risker.

Sediment är en del av vattenmiljön som omfattas av ett flertal, och delvis andra, juridiska ramverk och miljömål än markmiljön. Syftet med denna rapport är att ge läsaren en överblick över nu gällande vattenmiljörelaterade bestämmelser och miljö- och hållbarhetsmål som direkt eller indirekt reglerar det tillstånd som behöver uppnås i vattenmiljön (sjöar, vattendrag, kust och hav, våtmarker samt grundvatten) och då i synnerhet i sediment. Sådana bestämmelser och mål aktualiseras vid framtagande av övergripande åtgärdsmål och riskbedömning av förorenade sedimentområden. Rapporten riktar sig till de som beställer, utför eller granskar riskbedömningar av förorenade områden.