Publications from SGI
1 - 2 of 2
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Song, Xingqiang
    et al.
    Swedish Geotechnical Institute.
    Ljungdahl, Johanna
    Swedish Geotechnical Institute.
    Bolin, Per
    Swedish Geotechnical Institute.
    Klimatpåverkan från stabilitetshöjande åtgärder: Åtgärdsprojekt inom Älvängens västra industriområde, Ale kommun2024Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med denna rapport var att beräkna klimatpåverkan från ett utfört stabilitetshöjande åtgärdsprojekt inom Älvängens västra industriområde, Ale kommun, baserat på projektspecifika mängduppgifter och klimatdata. Klimatberäkningarna omfattar samtliga utförda åtgärder, dvs. tryckbank, avlastningsschakt och naturanpassade erosionsskydd.

    Den totala klimatpåverkan (moduler A1-A5 och D) från det utförda åtgärdsprojektet uppgår till 934,8 ton CO2e, varav modul A1-A5 står för 88,7 % (832,9 ton CO2e) och modul D för 10,9 % (101,9 ton CO2e). I denna studie avser modul D klimatpåverkan i samband med den minskade elproduktionen (42,97 MWh per år) vid Lilla Edets vattenkraftverk, eftersom den anlagda tryckbanken utmed Göta älv skulle kunna orsaka en genomsnittlig dämningseffekt på 1,4 mm. När det gäller fördelningen av den totala klimatpåverkan mellan de olika åtgärderna svarar tryckbank för 89,9 % (totalt 840,6 ton CO2e inklusive modul D), avlastningsschakt för 8,4 % (78,6 ton CO2e) och erosionsskydd för 1,4 % (13,2 ton CO2e).

    Klimatpåverkan från åtgärden med tryckbank (738,7 ton CO2, modul A1-A5) är till stor del kopplad till tryckbanksmassor (45,1 %) och dieselförbrukning av arbetsmaskiner på arbetsplatsen (42,2 %). Tryckbanksmassornas klimatpåverkan kommer från produktionsskedet (33 %), följt av transport (12,1 %). Bidraget från dieselförbrukningen på arbetsplatsen fördelas mellan arbetsmaskiner på följande sätt: mudderverk (utläggning av tryckbanksmassor) 17 %, bogserbåt (transport av tryckbanksmassor mellan utlastningspunkt och utläggningsområden) 9,3 %, hjullastare (transport av tryckbanksmassor från upplag till utlastningspunk) 9,1 % och grävmaskin (utlastning av massor från utlastningspunk till pråmar) 6,8 %.

    För att ytterligare minska den totala klimatpåverkan från det utförda åtgärdsprojektet bör fokus läggas på bland annat inköp och transport av bergkrossprodukter med mindre klimatpåverkan. Dessutom skulle det vara värdefullt att undersöka möjligheter att minska klimatpåverkan från drivmedelsförbrukning för arbetsmaskiner på byggplatsen.

    Download full text (pdf)
    Klimatpåverkan Älvängen industriområde
  • Skredriskkartering i lerjord: Beskrivning av metodik och vägledning för genomförande2023Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klimatets förändring väntas innebära ökad nederbörd som ger ökad avrinning i stora delar av Nordeuropa. Detta ger effekter på markens geotekniska egenskaper och dess byggbarhet. För att kunna möta klimatförändringen och hantera höjda grundvattennivåer och ökade flöden i älvar och andra vattendrag krävs bättre kunskap om markens stabilitetsförhållanden. Regeringen gav därför i uppdrag åt Statens geotekniska institut (SGI) att genomföra en skredriskkartering för Göta älvdalen (SGI, 2012). SGI fick senare anslag för klimatanpassning för att vidareutveckla och förenkla den metodik för skredriskkartering som användes i Göta älvutredningen för att kunna genomföra skredriskkarteringar utmed andra prioriterade vattendrag.

    Syftet med denna vägledning är att ge en kortfattad beskrivning av den utvecklade och förenklade metodik som togs fram under arbetet med skredriskkartering längs Norsälven i Värmlands län och därefter justerades vid skedriskkartering längs Säveån i Västra Götalands län (SGI, 2015) (SGI, 2017). Vägledningen är framtagen för att öka kunskapen om, och ge stöd vid genomförandet av, en skredriskkartering som tar hänsyn till ett förändrat klimat. I vägledningen ges en kort beskrivning av ingående delmoment i en skredriskkartering. Vägledningen riktar sig till konsulter som har intresse av att arbeta i kommande skredriskkarteringar. Den riktar sig också till medarbetare på SGI som kommer att arbeta med olika delar av skredriskkarteringarna. Den kan också vara av intresse för mottagare av SGI:s skredriskkarteringar såsom kommuner, länsstyrelser och Trafikverket, vilka i framtiden skulle kunna vara beställare av egna skredriskkarteringar.

    Download full text (pdf)
    Vägledning 6, Skredriskkartering i lerjord