Statens geotekniska institut (SGI) har sedan 2022 ett särskilt uppdrag av regeringen att arbeta med forskning och ökad kunskap om PFAS-förorenade områden. Uppdraget förlängdes i juli 2026 och ska slutredovisas den 1 september 2030. Uppdraget har under perioden 2022–2026 handlat om att utveckla, testa och utvärdera åtgärdsmetoder för PFAS-förorenad jord och grundvatten samt att omsätta forskningsresultat i praktiskt användbar kunskap för myndigheter och andra aktörer. I den här rapporten redovisas slutsatserna från arbetet. Det har genomförts i samverkan med Sveriges geologiska undersökning (SGU), Naturvårdsverket, akademin och andra myndigheter.

Den viktigaste slutsatsen är att det går att minska spridningen av PFAS. Resultaten visar att det finns åtgärdstekniker som kan användas för att effektivt minska spridningen av PFAS till och inom grundvattnet. Det är ett viktigt steg för att skydda grundvatten, dricksvatten, miljö och människors hälsa. Samtidigt visar uppdraget att det inte finns en lösning som fungerar överallt. Valet av metod måste baseras på platsens förutsättningar, vilken typ av PFAS som finns där samt vilken risk som ska hanteras.

SGI har testat och utvärderat fyra åtgärdsmetoder: jordtvätt, stabilisering med aktivt kol, termisk behandling (värmebehandling) och luftinjektering. De två metoder som fungerat bäst är stabilisering med aktivt kol och jordtvätt. Även termisk behandling är en bra metod för att behandla PFAS i jord, under förutsättning att behandlingen görs på rätt sätt och att de restprodukter som uppstår tas om hand.

Jordtvätt

Jordtvätt har visat sig vara en lovande metod för behandling av PFAS‑förorenad jord, särskilt i sandiga och grusiga material. Metoden innebär att förorenade massor grävs upp, delas upp i olika storleksfraktioner och tvättas. Syftet är att minska halten PFAS i jorden och att skilja ut de delar av jorden som är mest förorenade.

Genom att kombinera vatten med luft och tensider kan reningsgraden höjas till omkring 97 %. En viktig slutsats är att den PFAS som finns kvar efter tvätt sitter hårdare bunden till jorden, vilket minskar risken för spridning. Bedömningen av om tvättad jord kan återanvändas bör därför baseras på hur lätt PFAS kan läcka ut och spridas vidare snarare än kvarvarande föroreningshalt.

SGI:s bedömning är att jordtvätt har god potential, men att tekniken behöver skalas upp och testas vidare i fält. Nästa steg bör vara pilotförsök i större skala, där både reningseffekt, kostnad, hantering av skum och vatten samt möjlighet till återanvändning av jord utvärderas.

Stabilisering

Stabilisering med aktivt kol är den mest mogna och effektiva metoden för att minska spridningen av PFAS-föroreningar till grundvatten. Metoden innebär att aktivt kol blandas in eller injekteras i marken. Kolet binder PFAS så att ämnena hålls kvar i marken i stället för att spridas vidare. I ett pilotförsök blandades aktivt kol in i ett källområde, alltså där föroreningen finns, ovanför grundvattenytan. Försöket visar att spridningen av PFAS från förorenad jord ovanför grundvattenytan till grundvatten kan reduceras med mer än 99,98 %. 

I ett annat pilotförsök testades aktivt kol även i ett källområde under grundvattenytan. Halterna av PFAS i grundvattnet minskade med omkring 99 %.

I ett tredje pilotförsök anlades en barriär med aktivt kol nedströms en brandövningsplats. Det förorenade grundvattnet passerar genom barriären, där PFAS binds till kolet. 

Efter cirka 1,5 år hade den totala halten av fyra PFAS i vattnet som lämnar barriären minskat med 99,99 % och låg på en nivå som var jämförbar med rådande gränsvärde för PFAS i dricksvatten (4 ng/l).

Metoden fungerar särskilt bra för långkedjiga PFAS, till exempel PFOS. Laboratoriestudier och modellering visar att effekten kan bestå i flera decennier för denna typ av PFAS. För kortkedjiga PFAS är effekten mer osäker, eftersom dessa ämnen inte binds lika starkt till aktivt kol. Därför behövs fortsatt uppföljning över längre tid.

SGI:s bedömning är att stabilisering med aktivt kol är en effektiv metod för att begränsa spridningen av PFAS till grundvatten. Metoden bör kunna användas i fler förorenade områden, förutsatt att platsens förhållanden har undersökts och bedömts som lämpliga.

Termisk behandling

Termisk behandling, eller värmebehandling, innebär att PFAS-förorenad jord behandlas med värme. Metoden kan effektivt avlägsna PFAS från jord vid tillräckligt höga temperaturer och långa behandlingstider. Resultaten visar dock att PFAS inte alltid destrueras fullständigt och att svåridentifierade nedbrytningsprodukter kan bildas. Detta innebär att åtgärden kräver noggrann hantering av rester från behandlingen.

Luftinjektering

Luftinjektering visade att PFAS, särskilt långkedjiga ämnen, kan förflyttas uppåt i grundvattenzonen. Metoden bedöms dock ha begränsad praktisk tillämpning eftersom PFAS riskerar att föras över till marken ovanför grundvattenytan, den omättade zonen, vilket kan skapa nya problem snarare än lösa befintliga.

Rekommendationer

Uppdraget har genererat ny kunskap om undersökning, utredning och åtgärder av PFAS‑förorenade områden. Genomförandet har även bidragit till effekter i form av nya samarbeten, påbyggnadsprojekt och stärkt nationell forskningskapacitet. Det konstateras samtidigt att det finns ett behov av fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete, vilket kräver långsiktiga satsningar med stabila finansiella förutsättningar. Rapporten pekar ut flera områden som är i behov av ökad kunskap och särskilda satsningar, några av dessa är:

·         Fortsatt satsning på forsknings- och utvecklingsprojekt som rör undersökning, utredning och åtgärder av PFAS-förorenade områden.Många av dagens konventionella åtgärdsmetoder har visat sig ineffektiva. Nya åtgärdslösningar behöver utvecklas. Det finns ett långsiktigt behov av forskning och utveckling kopplat till undersökning, utredning och åtgärder av PFAS-förorenade områden.

·         Långsiktig uppföljning av genomförda pilotförsök för att bedöma metodernas effektivitet över tid.Detta behövs för att ansvariga aktörer ska kunna tillämpa tekniken med större säkerhet och börja avhjälpa PFAS-förorenade områden.

·         Fortsatt myndighetssamverkan, omsättning av forskningsresultaten i praktisk användbar kunskap, implementering och ökad tillämpning av resultaten.Nationellt ansvariga myndigheter behöver fortsätta arbeta tillsammans för att minska spridningen av PFAS och förmedla kunskap. För att öka tillämpningen av resultaten krävs ett fortsatt fokus på kunskapsspridning av erhållna resultat. Särskild vikt behöver läggas vid att stärka samverkan mellan SGI, SGU, Naturvårdsverket och länsstyrelserna för implementering och ökad tillämpning av framtagna resultat.